Brev från Sveriges författarfond: På styrelsens vägnar får jag meddela att din ansö-kan inte har kunnat bifallas.

Jaha. Då får jag revidera mina planer. Skjuta nästa bok på framtiden. 166 ansök-ningar uppges ha bifallits. Jag uppfyller alla kriterier och uppbär en inkomst mot-svarande tiotusen i månaden före skatt.

Vilka sitter i den där styrelsen egentligen? Vad är det för människor? Hur resonerar de? Hur tillsätts de?

Jag dricker förmiddagskaffet framför datorn. Tydligen är Jörgen Gassilewski en av fyra ledamöter i beredningsutskottet. Hans senaste bok kallade jag för ”kvalificerat nonsens” i Expressen. Författarförbundets ordförande, Mats Söderlund, är i sin tur tillika vice ordförande i Författarfondens styrelse. Om hans diktsamling Systemet skrev jag i min recension så här:

Systemet är formgiven som en broschyr från landstinget och på bak-sidan beskriven som nyenkel. (”Det bästa vi kan hoppas på av kons-ten / och musiken och poesin / är att den avslöjar vår hopplösa / och totala ensamhet och / isolering.”)

Särskilt ny känns den dock inte och det enkla är ofta banalt.

Givetvis har dessa sammanträffanden inget med fondstyrelsens beslut att neka mig och min senaste bok arbetsstipendium att göra; det vore ju inte bara oförsonligt utan också tjänstefel och jäv och sånt står man över. Men det är lätt att få för sig saker i sin totala ensamhet och isolering…

Systemet? Vad menar han egentligen med det?