Novembers tystnad över gärdena; strålningsdimma. Till morgonfikat kom jag att läsa en artikel om Orrefors glasbruk.

Fiskgraal, Edward Hall

Det som nu pågår i östra Småland är inte bara ett exempel på den gamla vanliga industridöden. Det är ett kulturmord. […] Den inbyggda motsättningen mellan konst och kommers var en styrka för glasbruken, på samma sätt som den varit det för pressen, bokförlagen, filmbolagen och andra innehållsbaserade branscher.

Jag vill särskilt rekommendera artikeln till mina småländska släktingar, varav flera haft sin försörjning mer eller mindre löst knuten till dessa glasbruk. (Kosta Boda, Orrefors, Strömbergshyttan, Johansfors…) Som barn besökte jag tillsammans med mormor hyttan i Hovmantorp, där Simon Gate varit verksam. Vi åt var sin Napo-leonbakelse och besökte Köplusten, precis vid avfarten från riksväg 25, nära sjön Rottnen. Där gick mormor sedan runt och lyfte på klädgalgarna, lämnade in sin Lotto-kupong och låtsades låta mig vara smakråd. Om dessa tätt hoppressade plagg ansåg jag väl egentligen ingenting särskilt, men jag tyckte om att strosa i butiker med henne. Hon rökte cigaretter och några år senare drabbades hon av lungsjukdomen KOL och dog alldeles för tidigt.