Elfte timmen heter alltså SVT:s heroiska försök att föra garvet från Hasseåtage och Aristofanes vidare. I måndags skrattade jag en gång; i går ingen gång. Statistiskt sett habila siffror. Satiriskt sett en katastrof.
En gång ingen gång. Jämlikt och väl.
Fast en gång fnissar jag alltså. Martin Luther Kings I have a DREAM… följs av klipp från Barack Obamas visionära We will CHANGE the course of HISTORY… som följs av miljöpartiets språkrör Peter Erikssons flackande med blicken inför glesa skaror på en dyster stämma någonstans i trakten av det svenska vankelmodets venösa hjärta: Det va’ roligt att vakna i morse också … eh…
Man hade lyft blicken en aning.
Kul och minnesvärt. Satir ska ju inte bara vara skoj.
Pingback: Punsch till isen « Vikboblogg
Pingback: Kort reflexion, bevisligen felaktig « Vikboblogg