Sabina: Jag är skyldig dig små och stora saker, det håller oss ihop. Kramar och pussar. Anna B: Ola Klippvik – ett geni i smurfmössa. Antingen är du så god och flyttar till Götet eller också kommer du och gästar oss. Våga inte rata denna in-bjudan! Magnus: Med stor kärlek. Rebecca: Ola är alltid väl-kommen var jag än bor för han är så lysande bra och det är roligt att vara där han är. Kram alltid från Rebecca. John: Fortsätt skriv!! Utveckla den stil du redan har, den är origi-nell och mycket bra. Robert: Ola, håll fanan högt! Lia: Ola-la-la / Jag vill ha dig! Världens kanske största poet! I löööv you like a horse on the Ölands-bridge [hjärtsymbol] Lia. Inger: Hej Ola! Ha inte sönder knäna i fotbollen, satsa på att krossa knogarna på skrivmaskinen! Lina: Ola! Hoppas se dig nästa år! Ha det bra och skriv på! Kram, Lina. Daniel: Hoppas du blir rik och berömd! Anna S: O-la-la-la / Ola Klippvik / O-la-la-la-la / Ola Klippvik / Du är ett geni och våga dig inte på någon blygsamhet! Välkommen till Borgholm i sommar! Mauritz: Till en stor diktare och mycket god vän.

Fotnot: Har i dag tappat kontakten med flertalet av dessa mina kurskamrater från Ölands folkhögskolas skrivarlinje 1997/98, och därför har jag heller inte bett om lov att publicera detta. Hälsningarna tillkom under festliga former en sen och varm försommarkväll på gräsmattan utanför gamla posthuset i Färjestaden. Där bodde jag nämligen då – och antologin hade just blivit färdig. Skulle någon mot förmodan ta illa vid sig är jag uppriktigt ledsen för det.