Åt Peter Cornells könspolitiskt korrekta drapa i dagens Expressen kunde jag bara le sardoniskt, ondskefull och machomanlig som jag är. Så rakar jag ner smulorna från köksbordet, diskar grötkastrullen, byter kisslakan, kastar blöjpåsen och kör ungar-na till dagis; pussar dem hejdå på munnen och ler inställsamt mot deras tjuvrö-kande fröknar, som ler tillbaka lika stort. Vilka män avsåg Cornell? Jag har aldrig hängt i kulturkretsar. Mina fåtaliga vänner bor i Högdalen och Kättinge, Norrkö-ping och Färjestaden och Rinkabyholm.

Se en kvinnlighet bortom sexiga bimbos? Ömma slag över munnen? En folksjuk-dom..? Nja, låt oss då hellre översätta rollerna i en latinsk sentens till normala svenska medelklassförhållanden:

När mannen gråter har han i sinnet att bedraga.