Nu skrev Martin Aagård extensivare, och nästan utan trista etiketter. Via invecklad klickning kom jag så att läsa intervjun i Konstnären från 2007. Flyhänt och rolig. Huruvida Tryckfrihetssällskapet är fascister har jag ingen uppfattning om (kände knappt till dem förrän nu, får jag erkänna) men kanske måste fanan hållas extra högt i dessa tassemarker, s.a.s.

Martin Aagård hör ju själv i högsta grad till etablissemanget, apropå positioner. Och varje nedstigning i motsatt riktning, om än halvt ironiskt utförd, förtjänar enligt min dunkla mening beröm.