Såhär såg det ut i morse. Jag följde med M och tittade på ”isbacken” där barnen köade så duktigt för att sedan (tysta; jubelfyllda) kasta sig utför i den uppåkta, urgröpta rännan. Omloppsbanor. Och nu är det snart vintersolstånd och julafton igen. På kall och snöig december följer ett gott år. Nu will jag lefwa i ljuflighet, och slagta till jul en oxe fet. Och will jag mig nu warm hålla, förhoppandes att öfwerlefwa wintren den kalla…

Ni följer väl förresten Andrew Graham-Dixons konsthistoriska resa genom Nord-amerika på Kunskapskanalen? Thomas Cole (1801-1848) är nog en av mina favoritmålare och ett av skälen till att jag så hemskt gärna, någon gång i livet, skulle vilja besöka nordöstra USA och transcendentalisternas hemvist i trakterna kring Boston och Concord, Massachusetts.

Jag citerar Andrew Graham-Dixon: Cole was borne in 1801 in Bolton in the north of England – a place of ”dark satanic mills” – and he trained as an engraver at a textile designers… To the decision-makers in government the indians was simply an impediment to the spread of the american society… Some american artists feared that the vanishing of indian culture was just the start… That soon the american landscape itself would be obliterated…