Häromåret tog jag mig an några dikter av W.B. Yeats, ett projekt som sedan blev liggande. Varför? Jag hade inte kunnat hitta nån riktigt lyckad svensk översättning av The Second Coming, 1900-talets kanske främsta dikt. 

Exakt hur versen organiserats spelar mindre roll – men fångas inte tonen går ju även budskapet förlorat. Diktens ödesklang ekar genom hela det ”bygge” Yeats både bevarar och raserar. Grundmönstret är jambisk pentameter, Yeats ställer sig dock fri och varvar jamberna med trokéer: TURN-ing… SURE-ly… SLOUCH-es… Med den blint härjande cyklonen som generator – dvs den växande passion (”the gyre”) som i en evig cykel alstrar kaos och grymhet (”the rough beast”) – manar Yeats fram sin vision av profetian.

Nåja, här följer min oavkortade tolkning av dikten: