Med tidskriften Arena, Sydsvenskan, Expressen samt därtill anslutande digitala plattformar till sitt förfogande, under svag på gränsen till obefintlig intellektuell ledning, följer Per Wirtén upp sitt utilitaristiska försvar för fortsatt påbjudna stat-liga massvaccineringar och allmän status quo (permanenta narkoleptiska symtom-följder eller ej) med att för femtioelfte gången ringa i klockan mot rasism och från höger inblåsande kulingvindar. I Maria Svelands kölvatten talar han obesvärat om bräckliga tankekedjor och Breivik-manifest. Och så skriver han skämtsamt: ”Ska vi lyckas måste vi åtminstone få tala om den.”

Albert Camus har en gång sagt: Om jag skulle binda mig vid ett politiskt credo, skulle jag ställa all min kraft, vitalitet och intelligens till dess förfogande. Kanske all min talang och min själ, men inte hela mitt hjärta.

Det skulle inte hjälpa, men jag önskar ofta att jag levde i ett helt annat land; i ett helt annat språk; i en helt annan tid.