”Varje glänsande punkt på firmamentet är utan tvivel en lysande sol, som liknar vår egen, åtminstone i sina allmänna drag, och som i sitt följe har ett större eller mindre antal av större eller mindre planeter, vilkas ännu kvardröjande lyskraft inte är tillräcklig för att göra dem synliga för oss över ett så väldigt avstånd, men som icke desto mindre rör sig, följda av månar, runt sina stjärncentra åtlydande de principer som just beskrivits – åtlydande de tre överallt gällande rörelselagarna, de tre odödliga lagar, som den fantasirike Kepler gissade sig till och som sedan bara bevisades och förklarades av den tålmodige och matematiske Newton. Bland en stam av filosofer som omåttligt berömmer sig av sin realism är det alldeles för fashionabelt att håna all spekulation, sammanförd under skällsordet ”gissningar”. Men frågan är vem det är som gissar. Om vi ägnar oss åt gissningar tillsammans med Platon, använder vi då och då vår tid bättre än genom att lyssna till en bevisföring av Alkman.”

Edgar Allan Poe, ur Eureka – en prosadikt (övers. Erik Carlquist)