Category Archives: Okategoriserat

En journalist skrev häromsistens en knackig text om min senaste bok (där han lite krystat mest uppehöll sig kring Lars Noréns avföringsstatus) och det var ju för-smädligt. Nu har han själv skrivit en bok i vilken han intervjuar en salig blandning författare, vilka han … Fortsätt läsa →

Plötsligt hotas folk till höger och vänster för sina pennstreck. På konstnären Lars Vilks blogg står en yxa redo vid dörren. På en knastrig linje har någon ringt och meddelat: Vi kommer och hälsar på dig. Jag sjunker ner framför teven. … Fortsätt läsa →

Hittills har jag mest betraktat den här bloggen som ett slags offentligt arkiv för kortare texter som fallit mellan stolarna och inte blivit publicerade på annat håll. Men i dag hade nån lett besöksflödet från Axessbloggen hit, vilket orsakat en ve-ritabel … Fortsätt läsa →

Systembyggande har varit centralt i vår disciplin åtminstone sedan nittonhundratalets mitt. Varenda liten litterär text ska passas in i ett system, det må vara freudianskt eller lacanskt, postkolonialistiskt eller globalistiskt, eller fås att stämma överens med ett paradigm för, exempelvis, … Fortsätt läsa →

Vi väntar gäster. Jag hackar med järnspettet mot stentrappan och känner en enkel värme i händerna. Några yttre flak lossnar – resten sitter som berget. Med rykande käft låter jag två hinkar varmvatten rinna nerför trappan och frilägga fotskrapans gal-ler. Sedan … Fortsätt läsa →

Slutmanus lämnat. Två böcker inom loppet av ett halvår, kan jag konstatera, blev för mycket. M har under tiden hunnit utveckla nya intressen och B börjat prata i sammanhängande satser. Gråväder. Från fågelbordet bligar en nötväcka på mig. I boken jag … Fortsätt läsa →

Brev från Sveriges författarfond: På styrelsens vägnar får jag meddela att din ansö-kan inte har kunnat bifallas. Jaha. Då får jag revidera mina planer. Skjuta nästa bok på framtiden. 166 ansök-ningar uppges ha bifallits. Jag uppfyller alla kriterier och uppbär en … Fortsätt läsa →

Man bör aldrig se något löjligt, där intet sådant finnes; det är förstöra sin smak, det är att förstöra sitt och andras omdöme; men det löjliga som finnes någonstädes, bör man se och visa fram på ett behagfullt sätt, som … Fortsätt läsa →

Måste en kulturchef kunna skriva? I tisdagens SvD uppställdes en formel som på fackspråk kallas kontradiktion. Premiss: Steve Sem-Sandbergs De fattiga i Lódz är ett mäktigt kraftprov, den kan-ske mest relevanta vinnaren i prisets historia. Slutsats: Valet av Sem-Sandberg är pinsamt. Juryn borde … Fortsätt läsa →